Vad är en Stiftelse?
En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelsens egendom skall anses vara avsklid när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet.
En stiftelse är en legal person, det vill säga en rättslig enhet som har en självständig och oberoende status och som är skapad för att förverkliga en viss idé eller målsättning. Stiftelser är oberoende av de personer som har grundat dem och är ofta knutna till olika organisationer, företag eller samhällsinstitutioner. Stiftelser kan vara antingen privata eller offentliga, beroende på hur de är organiserade och finansierade.
En stiftelse är en långsiktig organisation som är tänkt att bestå i många år och som har en fast och oåtkomlig kapitalbas. Stiftelsens kapital får inte tas ut eller förbrukas utan att den ska användas för att förverkliga stiftelsens ändamål. En stiftelse kan ha olika ändamål, till exempel att stödja forskning, kultur, utbildning eller välgörenhet. Stiftelser kan också vara antingen allmännyttiga eller enskilda. Allmännyttiga stiftelser är avsedda att gynna allmänheten på ett eller annat sätt, medan enskilda stiftelser är avsedda att gynna specifika personer eller grupper.
Stiftelser har en styrelse, som består av en eller flera personer som är ansvariga för att förvalta stiftelsens tillgångar och för att förverkliga stiftelsens ändamål. Stiftelser måste också ha en revisor, som är ansvarig för att granska stiftelsens räkenskaper och för att säkerställa att stiftelsens verksamhet följer gällande lagar och regler.
En Stiftelse har varken Ägare eller Medlemmar
Under hundratals år så har definitionen vad en stiftelse är varit ganska otydlig. Det var inte förrän när Stiftelselagen (Stiftelselag 1994:1220) kom 1996 som vi fick en tydligare defintion på vad en stiftelse är.
En stor skillnad på en stiftelse från andra mer vanliga organisationsformer är att en stiftelse varken har ägare eller medlemmar utan styrs helt utifrån sitt syfte eller ändamål som det heter på stiftelsespråk. Ändamålet är nedtecknat i ett dokument och är en av flera viktiga delar som styr vad som gäller för stiftelsen samt dess berörda intressenter såsom förmånstagare (destinitärer), styrelse och förvaltare. De som däremot kan sägas ha viss makt i en stiftelse är de som som sitter i styrelsen, vars jobb är att säkerställa att stiftelsens förmögenhet eller egendom endast används enligt vad som står skrivet i stiftelsens ändamålsbeskrivning.
Många olika typer av stiftelser har länge gjort stiftelsedefinitionen otydlig
Det finns en uppsjö av olika typer stiftelser vilka alla har olika specifika regler och lagar. De flesta och de vanligaste stiftelserna lyder under Stiftelselagen (Stiftelselag 1994:1220) vissa dock med specifika tillägg och tilläggslagar. De vanligaste stiftelserna är: avkastningsstiftelser och stiftelser som främjar sitt ändamål med sin avkastning.
Totalt rör det som om drygt 15 typer av stiftelser som vi har i Sverige, dessa är:
Anslagsstiftelser, Allmänna arvsfonden, Avkastningsstiftelser, Familjestiftelser, Företagsanknutna stiftelser, Insamlingsstiftelser, Kollektivavtalsstiftelser, Kyrkliga stiftelser, Näringsdrivande stiftelser, Samstiftelser, Sociala fonder, Tryggandestiftelser, Vanliga stiftelser, Verksamhetsstiftelser och Vinstandelsstiftelser.
