Stiftelselagen i princip oförändrad i snart 30 år
Den nuvarande stiftelselagen Stiftelselag (1994:1220) som trädde i kraft den 1 januari 1996 ersatte den tidigare lagen för tillsyn över stiftelser från 1929. Bestämmelser för stiftelser är relativt nytt, fram till slutet på 1800-talet så var tillsynen av hur stiftelser bedrevs mycket begränsad. Med tanke på att stiftelser funnits i Sverige i över 400 år så är begreppet stiftelselag ganska nytt för många av Sveriges äldre stiftelser. Mer eller mindre så har stiftelser i Sverige fram tills 1994 kunnat bedrivas fritt på det vis de själva velat.
Sveriges äldsta ännu verksamma stiftelse, Stiftelsen Danviks hospital bildades redan 1551 på initiativ av Gustav Vasa, för över 470 år sedan. Äldsta träffen vid sökning på “stiftelse” i riksarkivets databas är från år 1071.
Med åtanken att en stiftelse kan vara i flera hundra år så vill vi belysa vikten av att få allt rätt med sin stiftelse redan vid start. De tillkomna bestämmelserna och lagarna för stiftelser (1897, 1929 & 1994) har styrt upp det svenska stiftelseväsendet med mer insyn och tillsyn än under före 1900-talets början. Detta gjordes för att förhindra missbruk av de friheter som en stiftelse kan innebära, samt för anpassning till ständiga föränderliga omvärldsförhållanden i Sverige och nu i allt högre grad även internationellt. Fortfarande har dock stiftelser i jämförelse med mer vanliga företags- och organistaionsformer betydligt större friheter, men detta är villkorade friheter med förpliktelser som måste införlivas. Stiftelselagen reglerar bland annat att stiftelser bedrivs på rätt sätt och att de inte blir ett alternativ för personer som vill undkomma skatt, eller som på andra sätt vill få fördelar utan att samtidigt uppfylla sina krav och förpliktelser gentemot samhället samt stiftelsens uppsatta värderingsgrundade ändamål.
För att upprätthålla viljan att donera är det viktigt att det finns bestämmelser som säkerställer att stiftelsens föreskrifter respekteras och uppfylls.
Många tillämpningsproblem med stiftelselagen i vår nya omvärld
Ett av problemen som flera berörda myndigheter och instanser (Kammarkollegiet, Länsstyrelserna, Branschorganisationen Föreningen Stiftelser i Samverkan & Bankföreningen) lyfter fram är att en stiftelse vinner rättskapacitet redan vid tidpunkten för stiftelsebildningen det vill säga upp till 6 månader innan stiftelsen registrerats hos länsstyrelsen. Varför det kunnat bli så kan verka oförståeligt, men när nuvarande stiftelselagen Stiftelselag (1994:1220) skrevs så löd inte alla stiftelser under registreringsplikt.
Idag år 2022, 28 år senare så omfattas däremot i princip alla stiftelser av registreringsplikt. Vad som dessutom kan ställa till det ytterligare rörande bildandet av en stiftelse är att det idag saknas en ordning som avgör när en stiftelse har bildats. Med andra ord skulle en stiftelse kunna påstå att stiftelsebildning skett för mindre än 6 månader sedan även om så inte är fallet.
Frågeställningar som Kammarkollegiet, Länsstyrelserna, Branschorganisationen Föreningen Stiftelser i Samverkan och Bankföreningen lyfter fram kring det svenska stiftelseväsendet till Regeringen för att få till en översyn av stiftelselagen är bland annat:
- Bestämmelserna som rör ändring av en stiftelses föreskrifter samt kompetenskonflikter med länsstyrelserna i och med myndigheternas näraliggande ansvarsområden (t.ex. vad gäller ändring av en stiftelses föreskrifter där kompetensen är delad mellan myndigheterna beroende på ändringens art).
- Hur en stiftelse bildas och när den förvärvar rättskapacitet.
- Registreringens betydelse.
- Revisorernas anmälningsskyldighet.
- Förvaltningen av stiftelser.
- Ändring av föreskrifter och jäv.
- Risken för rättsosäkerhet med ökad administrativ- och ekonomisk börda för stiftelser samt berörda myndigheter.
- Otydlighet som medför att tillsyn över stiftelser försvåras.
- Hur man kan säkerställa att stiftelseformen inte missbrukas, med förslag på åtgärder som syftar till att motverka förekomsten av missbruk av stiftelser.
- Att all myndighetsutövning gällande stiftelser samlas i en och samma myndighet för att uppnå effektivitet samt rättssäkerhet och att en översyn av stiftelselagen bl.a. bör ske med hänsyn till den utveckling som skett inom väsentliga områden som berör stiftelser, som t.ex. aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och skattelagstiftningen.
- Stiftelsers förhållande till regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
- Hur man kan lära av relevant arbete inom EU på stiftelsefronten samt stiftelselagstiftningar våra andra nordiska grannländer.
Med uppdaterad stiftelselag så kan det komma bli svårare att starta stiftelse, konsultera därför oss nu hur ni bäst och snabbast kan sätta upp er stiftelse.
- Om Stiftelser
- Stiftelselagar
- Stiftelselagen Stiftelselag (1994:1220)